Ellas hemlighet - Om att dela personlig information online

“Var bor du, Ella?” frågade den trevliga flickan med det långa, mörka håret.

Ella tittade på skärmen där videosamtalet pågick. Hon hade precis börjat spela ett nytt online-spel och hade kopplats ihop med andra spelare från hela världen. En av dem, en flicka som kallade sig StarGirl02, hade börjat chatta med Ella och frågat om de kunde bli vänner.

“Jag bor i…” Ella hade precis börjat svara när hon kom ihåg något som Fröken Lisa hade sagt om att vara försiktig med personlig information online. “Jag bor i Sverige,” avslutade hon istället.

“Men i vilken stad? Kanske bor vi nära varandra!” fortsatte StarGirl02.

Något kändes konstigt. Ella visste att hon inte skulle dela med sig av sådan information till personer hon inte kände i verkliga livet. “Förlåt, men jag delar inte den informationen med personer jag just mött online,” svarade Ella artigt.

“Åh, kom igen! Hur ska vi kunna bli vänner om du inte litar på mig?” StarGirl02 lät irriterad.

Ella kände sig illa till mods och stängde ner spelet. Hon bestämde sig för att prata med Fröken Lisa om det hela nästa dag.

När Ella berättade om händelsen för Fröken Lisa, nickade läraren erkännande.

“Du gjorde helt rätt, Ella. Det är viktigt att vara försiktig med vilken personlig information man delar online,” sa Fröken Lisa. “Detta är faktiskt ett ämne jag tänkte att vi skulle prata om idag.”

Senare samma dag hade Fröken Lisa samlat klassen för en särskild lektion.

“Idag ska vi prata om något mycket viktigt – personlig information och när, var och hur mycket av den som är säkert att dela online,” började Fröken Lisa.

“Vad menas med personlig information?” frågade Li.

“Bra fråga, Li! Personlig information är uppgifter som identifierar vem du är eller var du finns,” förklarade Fröken Lisa. “Låt oss lista några exempel tillsammans.”

Fröken Lisa tog fram ett stort papper och delade det i två kolumner: “Känslig information” och “Mindre känslig information”. Sedan började hon fylla i med hjälp av barnens förslag.

Under “Känslig information” skrev hon:

• Fullständigt namn
• Adress
• Telefonnummer
• Födelsedatum
• Skola
• Lösenord
• Bilder på dig själv eller ditt hem
• Familjens schema/planer

Under “Mindre känslig information” skrev hon:

• Dina intressen och hobbies
• Favoritfärg
• Favoritmat
• Böcker eller filmer du gillar
• Vilket land du bor i

“Så även den ‘mindre känsliga’ informationen kan ibland vara för mycket att dela med främlingar, eller hur?” frågade Johan.

“Helt rätt, Johan,” nickade Fröken Lisa. “Det beror på sammanhanget och vem du pratar med. Information som verkar ofarlig, som dina intressen eller vilket husdjur du har, kan ibland användas för att lura dig.”

“Som när någon online försöker vara din vän för att få mer information?” frågade Ella, och tänkte på sin upplevelse med StarGirl02.

“Precis, Ella. Det kallas ibland för ‘social engineering’ eller ‘social manipulation’ på svenska. Det är när någon försöker vinna ditt förtroende för att få dig att dela med dig av mer information än du borde.”

Fröken Lisa tog fram en ny affisch med rubriken “Trafikljusmodellen för delning av information”. Hon ritade tre stora cirklar – en röd, en gul och en grön.

“Tänk er att delning av information fungerar som ett trafikljus,” förklarade hon. “Röd betyder ‘stopp’ – dela aldrig denna information med främlingar online. Gul betyder ‘var försiktig’ – denna information kan delas i vissa sammanhang, men tänk efter först. Grön betyder ‘generellt säkert’ – denna information är oftast okej att dela.”

Hon pekade på den röda cirkeln. “Vilken information skulle ni säga hör hemma i den röda kategorin?”

Barnen hjälpte till att placera olika typer av information i rätt kategori.

RÖD (Dela aldrig med främlingar online):

• Lösenord
• Hemadress och telefonnummer
• Skola och klassrum
• Bilder tagna hemma där man kan se adress eller skola
• När ingen är hemma hos dig
• Personliga uppgifter om familjemedlemmar

GUL (Var försiktig, beror på sammanhanget):

• Förnamn eller smeknamn
• Ålder eller årskurs
• Staden du bor i
• Bilder på dig själv (med föräldrars tillstånd)
• Hobbyaktiviteter och var du utövar dem

GRÖN (Generellt säkert):

• Intressen och hobbies
• Favoritfilmer och musik
• Vilket land du bor i
• Åsikter om icke-känsliga ämnen

“Men Fröken Lisa,” sa Sofia, “jag har sett många barn på TikTok och Instagram som delar massor av saker från den röda kategorin.”

“Det är sant, Sofia, och det är tyvärr inte alltid säkert,” sa Fröken Lisa. “Bara för att andra gör det betyder det inte att det är en bra idé. Tänk på internetväriden som en stor, öppen plats – som ett torg fullt med människor. Om du står på det torget, skulle du ropa ut din hemadress och telefonnummer så att alla kunde höra?”

Barnen skakade på huvudet.

“Det finns en bra tumregel,” fortsatte Fröken Lisa. “Dela aldrig något online som du inte skulle vara bekväm med att alla i världen skulle kunna se – för i princip kan de det. Även i privata chattar eller på appar som säger att meddelanden försvinner, kan saker sparas eller delas vidare.”

“Men hur vet man om någon online verkligen är den de säger att de är?” frågade Li.

“En utmärkt fråga! Det är ofta mycket svårt att veta säkert. Därför är det viktigt att komma ihåg att personer du träffar online – särskilt de du aldrig har träffat i verkligheten – är främlingar, oavsett hur trevliga eller vänliga de verkar vara.”

Fröken Lisa berättade om “catfishing”, där människor låtsas vara någon de inte är online.

“Det är svårt att förstå,” sa Johan, “för när man chattar med någon länge känns det som om man känner dem.”

“Det är helt naturligt att känna så,” sa Fröken Lisa vänligt. “Men verkliga vänskaper bygger på ärlighet och tillit som utvecklas över tid, ofta med hjälp av vuxna som kan bekräfta att personen är den de utger sig för att vara.”

För att illustrera detta, lade Fröken Lisa upp två bilder på den stora skärmen: en av en gullig kattunge och en av en stor hund.

“Om någon online använder den här söta kattungebilden som sin profilbild, men egentligen är de den här stora hunden – hur skulle ni veta det?”

Barnen skrattade åt den konstiga tanken, men förstod poängen.

“Så hur gör vi då när vi vill ha vänner online?” frågade Sofia. “Ska vi aldrig prata med någon?”

“Det handlar inte om att aldrig prata med någon,” förklarade Fröken Lisa. “Det handlar om att vara smart med vad du berättar. Du kan absolut ha roligt online, spela spel och chatta om gemensamma intressen. Men spara din personliga information för människor du och dina föräldrar känner och litar på i verkliga livet.”

Fröken Lisa delade sedan ut ett arbetsblad till barnen. “Nu ska vi göra en övning. Ni får olika scenarion där någon ber om information online, och ni ska avgöra om det är säkert att dela den informationen eller inte, och varför.”

Barnen arbetade med övningen i små grupper och diskuterade sedan sina svar tillsammans.

Ett scenario handlade om en person i ett online-spel som ville veta vilken skola eleven gick på för att “se om de kände samma människor”.

“Röd flagga!” ropade Ella bestämt. “Det finns ingen anledning för en främling att veta vilken skola jag går på.”

Ett annat scenario handlade om att dela sina musikpreferenser i en diskussionsgrupp om musik.

“Detta känns som grön information,” sa Li. “Det är bara mina intressen, och det är i en relevant grupp.”

Vid dagens slut hade Fröken Lisa en sista viktig sak att ta upp.

“Det finns en annan sak att tänka på – ert ‘digitala fotavtryck’. Allt ni lägger upp online bildar tillsammans ert digitala fotavtryck, som kan finnas kvar för alltid. Även om ni raderar något, kan det ha kopierats eller delats vidare. Så tänk alltid två gånger innan ni delar något. Fråga er själva: ‘Skulle jag vara bekväm med att min framtida lärare, chef eller barnbarn såg detta?’”

När skoldagen var över och Ella gick hem, tänkte hon på StarGirl02. Hon var glad att hon hade lyssnat på sin instinkt och inte delat för mycket information.

Hemma visade hon sin mamma trafikljusmodellen hon hade ritat av från lektionen.

“Vet du, mamma,” sa Ella, “jag tror att jag nästan delade för mycket med någon jag inte känner online igår. Men nu vet jag bättre. Jag ska vara som ett trafikljus - stoppa mig själv från att dela röd information, vara försiktig med gul, och bara känna mig helt bekväm med den gröna!”

“Det låter som en bra plan,” sa hennes mamma. “Kommer du ihåg förra veckan när moster Lisa lade upp ett inlägg om att vi skulle åka på semester? Medan vi var borta försökte någon bryta sig in i deras hus. Polisen trodde att tjuvarna hade sett på sociala medier att huset skulle stå tomt.”

Ella såg förvånad ut. “Så när vi delar för mycket online kan det påverka oss i det verkliga livet?”

“Absolut. Det är därför det är så viktigt att vara försiktig, precis som Fröken Lisa lärde er idag.”

Den kvällen när Ella skulle sova tänkte hon på alla sina sociala medieprofiler och spelkonton. Hon bestämde sig för att gå igenom dem nästa dag och ta bort all känslig information. Hon kände sig stolt över att vara försiktig, som en riktig IT-säkerhetshjälte.

“Min personliga information är som min största skatt,” viskade hon till sig själv medan hon drog täcket över huvudet. “Och en bra skattjägare vet när skatten ska hållas hemlig.”